Stryktålig teknik under extrema polarförhållanden

De flesta människor och datorer är inte byggda för arktiska klimat – med vissa betydande undantag. När de välrenommerade franska forskarna Alan Le Tressoler och Julien Cabon planerade sin vetenskapliga expedition till Nordpolen 2012 förberedde de sig noggrant för att kunna uthärda Arktis hårda klimat och tuffa landskap. Men de behövde även ha utrustning som skulle klara uppgiften. Med Handhelds extremt stryktåliga, bärbara dator Algiz XRW kunde de framgångsrikt samla in information som är avgörande för forskarnas kunskap om Norra ishavet och vår planet. 

Forskare vet relativt lite om den geografiska Nordpolen, jordens rotationsaxel i norr. Den är belägen mitt ute i Norra ishavet, på havsis som hela tiden driver med vinden och havsströmmarna. Isens minskande massa, dess rörelse och liv är ett vanligt ämne för vetenskaplig forskning. Men det är ett stort projekt att studera den. 

”Satelliter kan inte passera exakt ovanför den geografiska Nordpolen”, säger Le Tressoler. ”Det finns ett ’svart hål’ utan data omkring polen. Så enda sättet att samla in dessa data och prover är att ta sig dit.”

Enligt den franska expeditionen är Norra ishavet ”en livsviktig faktor för planetens balans”. Den anser att en vidgad kunskapsbas om Arktis, med data om havsis, marinbiologi och polaratmosfär, kan göra det lättare för forskarna att skapa en mer fullständig och exakt bild av vår värld. 

”Även om detta är en fransk expedition är den av internationellt intresse. Insamlade data kommer att ge ökad kunskap om havet och om stora utmaningar i framtiden”, anser expeditionen.

Le Tressoler och Cabon hade två huvudmål när de gav sig ut på expeditionen: att samla in vetenskapliga data vid den geografiska Nordpolen och att berätta för andra om sina erfarenheter, under resans gång. Forskarna planerade att flytta lägret vid polen varje dag med hjälp av GPS, göra mätningar och samla in prover på platsen samt skildra sina upplevelser på internet. 

Detta skulle bli den första expeditionen i sitt slag och skulle inte vara någon lätt sak. Att flytta lägret kunde, beroende på isdriften, varje dag innebära upp till 25 kilometers fotvandring över is som ständigt förändras – samtidigt som man drar slädar med 150 kg utrustning. 

”Det är en mycket svår plats att ta sig till och överleva på. Havsisen är inte platt och är full av öppet vatten som du måste ta dig över, antingen med pulkor eller genom att simma. Där finns även isvallar med block av havsis som trycks mot varandra, vilka blir mer än tio meter höga”, säger Le Tressoler.

Förutom att klara sina egna fysiska utmaningar var forskarna beroende av att tekniken uppfyllde mycket högt ställda krav för att expeditionen skulle bli framgångsrik. ”Vi behövde en stark dator som kunde klara fall och stötar, mycket kallt väder och snö, med en skärm som är läsbar i solsken. Den fick inte vara för tung och måste ha bra kontakter för de vetenskapliga instrumenten. Den måste också ha kraftfulla batterier, eftersom vi inte kunde ladda upp dem”, förklarar Le Tressoler.

Med utgångspunkt från dessa specifikationer valde Nordpolsexpeditionen Handhelds Algiz XRW som bästa verktyg för uppgiften. Algiz XRW är en extremt stryktålig, bärbar dator som kan klara temperaturer ända ned till –40 C. Den uppfyller militära standarder vad gäller stryktålighet, vilket innebär att den är okänslig mot damm, mycket motståndskraftig mot vatten och kan klara fall. Batterierna fungerar i åtta timmar på en enda uppladdning och pekskärmen på 10,1 tum har utmärkt skärpa och klarhet både inom- och utomhus – perfekt för Arktis ständiga dagsljus. Den har även en mängd mobilfunktioner och anslutningsmöjligheter och väger endast 1,5 kg. 

Under tre veckor levde forskarna utan stöd och hjälp på Nordpolen. De mätte isdriften och isens tjocklek och densitet, bedömde den arktiska atmosfären och samlade in plankton- och havsvattenprover.

”Vi samlade in data under flera timmar varje dag”, säger Le Tressoler. ”Väderdata samlades in genom en praktisk väderstation. Beroende på vädret var det ibland svårt att ta prover av snö och havsis för studier av mikroorganismer, kvicksilver och radioaktivitet. Vi var tvungna att ta av oss mössor, kapuschonger och varma handskar och ta på specialmasker och plasthandskar för att inte kontaminera proverna. Säkert rent, men inte alls varmt.” 

För att kunna samla in planktonprover var Le Tressoler och Cabon tvungna att för hand borra och såga upp stora hål i isen. ”I vissa områden är havsisen 1,5 meter tjock. Du måste skära upp den i många bitar, eftersom stora bitar är alldeles för tunga för att kunna lyftas upp. Det arbetet kan ibland ta nästan hela dagen. Om du vill använda samma hål efteråt måste du öppna upp det på nytt med issågen var tolfte timme”, säger Le Tressoler.

De utnyttjade den lediga tiden emellan för att mäta vattnets egenskaper, såsom temperaturer, salthalt och densitet, och släppa ned nät och provflaskor till tre olika djup – av vilka det djupaste var 130 meter.

”Utrustningen drogs varje gång upp för hand, vilket gjorde att våra byxor och handskar blev blöta och täckta med is”, säger Le Tressoler. 

Även om de hårda förhållandena var en utmaning för teamet under hela expeditionen hade de inga problem med Algiz XRW. ”Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att en dator skulle kunna fungera så väl under dessa ogästvänliga förhållanden”, säger Le Tressoler. ”Skärmen som Algiz XRW har är perfekt, även i direkt solljus. Pekskärmen fungerade utmärkt – mycket viktigt och uppskattat när du har tre lager handskar! Ingenting gick sönder eller krånglade.”

Arktis extrema kyla är den största utmaningen för tekniken, eftersom även batteritiden påverkas. Le Tressoler och Cabon förvarade olika batterier i sina sovsäckar på natten för att hålla dem varma, men ändå slutade de flesta tekniska instrument fungera efter bara några minuter – förutom ett: Algiz XRW. ”Jag kunde knappt tro mina ögon. De här batterierna fungerar i oändlighet! Det var otroligt”, säger Le Tressoler. 

Tvåmansteamet använde Algiz XRW för all databehandling och datalagring under hela expeditionen. Genom att använda datorn tillsammans med en satellittelefon kunde de föra över vetenskapliga data och foton till datorn och sända dem till laboratoriet för att snabbt få återkoppling och vägledning. De genomförde även ett framgångsrikt utbildningsprogram online för skolor och var aktiva på sociala medier, där de även lade upp bilder och videoklipp.

I ogästvänliga och oförutsägbara miljöer är det särskilt viktigt att du kan lita på tekniken, både av forsknings- och säkerhetsskäl. ”Datorn uppfyllde alla våra krav under alla förhållanden och var en viktig faktor i expeditionens framgång. Vi kunde lita på datorn till 200 procent”, säger Le Tressoler. 

Denna stryktåliga dator klarade varenda utmaning i en av jordens mest extrema miljöer, vilket möjliggjorde banbrytande vetenskapliga resultat. Tekniken fortsätter förändra världen – och hjälper oss att lära oss mer om de mer ogästvänliga platserna på jorden.