De tillägnar sig kunskap och lämnar efter sig säkerhet
NAUTIZ X7 hjälper till att bygga ett nödsituationssystem
Utmaning
Att skapa ett detaljerat system för hantering av nödsituationer som skulle ge räddningspersonalen så mycket information som möjligt i en krissituation – och låta studenterna skapa systemet inom ramen för utbildningen i GIS-teknik.
Lösning
Genom att använda den billiga men stryktåliga Nautiz X7 GIS-funktioner kunde studenterna kartlägga, fotografera och på andra sätt dokumentera hundratals referenspunkter i hela collegeområdet, både i byggnaderna och utomhus.
Resultat
Räddningspersonalen kan ta fram bilder, planskisser och GPS-koordinater för att få en klar bild av situationen innan de ens kommer på plats. Studenterna tillägnade sig praktiska tekniska färdigheter som är attraktiva på arbetsmarknaden.
Studenterna vid Atlantic Cape Community College, USA, använder Nautiz X7 för praktisk utbildning och bygger samtidigt upp ett avancerat system för hantering av nödsituationer.
College har traditionellt varit platser för kortvarig vistelse – studenter kommer, lär sig teorin och ger sig ut i världen utan att lämna några djupare spår efter sig. Men tack vare tillgången på mobil teknik som är lätt att använda kommer studenterna vid Atlantic Cape Community College att ha ett varaktigt inflytande på collegeområdets säkerhet även efter att de har lämnat skolan.
Skälet är att studenterna i Atlantic Capes geospatiala utbildningsprogram får praktisk utbildning genom att använda den stryktåliga handdatorn Nautiz X7 för att bygga upp ett system för hantering av nödsituationer över collegeområdet. Tack vare deras arbete med handdatorn kan de på ett enkelt sätt samla in, lagra och överföra GIS-data får räddningspersonalen tillgång till mycket detaljerad och användbar information vid en nödsituation på collegeområdet i framtiden.
Ett växande behov på arbetsmarknaden
Efter att U.S. Department of Labor utsåg geospatial teknik till ett av landets fyra snabbast växande områden gällande behov av arbetskraft, föresatte sig Atlantic Cape att fylla behovet. Skolan fick ett bidrag från Department of Labor för att starta ett nytt program och anställde Luis Olivier för att utarbeta och administrera programmet. Olivier, som har arbetat med GIS-teknik i 20 år, hade en forskningstjänst vid University of Puerto Rico innan han flyttade till New Jersey för att starta programmet.
I stället för att kopiera befintliga GIS-program skapade Olivier ett program som skulle motsvara marknadens behov. Det inleddes med två kurser: Introduktion till GIS och Geospatial datainsamling. När han såg över teknikbehoven för kurserna kom han fram till att enkla GPS-enheter räckte till för introduktionskursen. Men de skulle inte räcka för datainsamling. Han ville, som han uttrycker det, ge studenterna en riktig handdatorenhet för användning på fältet, inte någon leksak.
Fastställande av den rätta lösningen
Olivier inledde sin research. Han googlade på ”handheld”, vilket ledde honom i två riktningar. Först stötte han på Handheld, en leverantör specialiserad på stryktåliga datorer (www.handheld-us.com). Sedan hittade han recensioner av en stryktålig handdator som skulle lanseras inom kort, Nautiz X7, som han blev intresserad av. Skickade ett mejl till Handheld med hänsyn till båda ämnena, och fick svar direkt från Dale Kyle, företagets vd.
Efter att ha talat med Kyle lade Olivier till X7 i sin lista över handhållna enheter som han ville undersöka, jämte Trimble Nomad och Leica Zeno. Han skapade ett detaljerat kalkylblad för att jämföra alternativen när det gäller prestanda, funktioner och pris.
”Jag ville ha en precision på 3–5 meter, anslutning i realtid och bra kamera”, förklarar Olivier. ”Och den skulle ha Windows Mobile, eftersom vi använde ESRI ArcPad-filer. Slutligen var stryktåligheten mycket viktig.”
Hans undersökning visade att de tre modeller liknade varandra när det gäller minne, lagring, processor, skärmar och precision – men Nautiz X7 hade ett mycket lägre pris än de andra. Skolan köpte tio enheter.
Införlivande av den nya tekniken i praktisk utbildning
Även om Olivier inte undervisar i kursen Geospatial datainsamling hjälpte han till att utforma den, och han såg en möjlighet att uppnå två viktiga mål med en enda kursplan. Både han och kursledaren anser att studenterna behöver erfarenhet från verkliga livet, inte bara teoretisk kunskap. Och i ett nyligen inlett initiativ för ett säkrare collegeområde efterlystes ett stödsystem vid Atlantic Cape Community College för att på ett effektivt sätt hantera möjliga nöd- och krissituationer.
Voilá – ett kursprojekt för utarbetande av ett datorstött system för hantering av nödsituationer.
Så här fungerar det. GIS-studenterna sprider ut sig på collegeområdet och samlar in data. När de befinner sig utomhus använder studenterna GPS-funktionen hos Nautiz X7 för att ange var de befinner sig när de matar in data och kompletterar GPS-koordinaterna genom korshänvisningar till flygfotografier av collegeområdet som är lagrade på datorn. I byggnader kan de ange läget på våningsplan, som finns lagrade på handdatorn. (De arbetar även med korshänvisningar mellan byggnaders våningsplan och den faktiska planskissen för att upptäcka förändringar eller avvikelser.)
När de fastställer var de befinner sig anger de läget på ingångar och nödutgångar, klassrum, laboratorier och kontor, brandsläckare, sprinkleranläggningar och larm, elektriska avstängningsanordningar, farligt material – allt som räddningspersonalen kan ha nytta av att veta. De matar in informationen direkt i Nautiz X7 i ESRI´s shapefile-format och tar även bilder med handdatorns 3-megapixelkamera.
Ett bättre sätt att samla in, lagra och överföra data
Efter att studenterna har samlat in data och lagrat den på Nautiz X7 går de tillbaka till ett centralt laboratorium och laddar upp uppgifterna till en central server med ArcPad.
”Tidigare var studenterna tvungna att bära omkring en stor papperskarta, hitta en punkt för inmatning, anteckna för hand på ett anteckningsblock och sedan återvända till laboratoriet för att mata in uppgifterna manuellt”, säger Olivier. ”Detta är oerhört mycket bättre.”
Nästa steg är att distribuera uppgifterna. Syftet med programmet är enkelt: ”I en nödsituation är tidsåtgången central. Den kan innebära skillnaden mellan liv och död”, säger Olivier. ”Vi sätter samman nödvändiga data för att räddningspersonal ska kunna agera så snabbt som möjligt.” Skolan eftersträvar ett system i vilket polisen, brandkåren, ambulanssjukvården och annan räddningspersonal kan reagera snabbare och effektivt.
På lång sikt kan de uppgifter som studenterna samlar in sammanföras med allt från lektionsscheman till individuell information om studenter, personal och lärare. Det kommer ge mycket användbar information i en nödsituation.
Värdet av detaljerade uppgifter
Olivier ger några exempel på värsta tänkbara situationer, den typ av situationer som skolor, myndigheter eller företag måste vara beredda på även om det är osannolikt att de inträffar.
”Låt oss säga att det utbryter en eldsvåda i colleget. Innan de kommer dit kan brandkåren ha bedömt byggnadens planskiss – de kommer att ha information om läget på och åtkomsten till de lokaler där lättantändliga och farliga material förvaras. De kommer även att veta var brandposterna finns, hur man når byggnaden och så vidare.”
”Eller låt oss säga att det utbryter skottlossning i en collegebyggnad. Innan polisens specialstyrka kommer på plats känner de till var byggnaden är och hur man når den, de har bilder på hur det ser ut inuti byggnaden, de kan avgöra exakt var skytten är någonstans, de känner till antalet studenter i klassrummet, de har en namnlista på de studenter som ska befinna sig i lokalen vid den aktuella tidpunkten, och de kan även ha bilder på studenterna. Om de behöver öppna en dörr vet de vilken nyckel som krävs. Eftersom de har en planskiss över byggnaden och bilder tagna inuti byggnaden vet de var skytten skulle kunna gömma sig.”
Han sammanfattar fördelarna med systemet på följande sätt: ”Vanligtvis kommer räddningspersonalen på plats och börja höra efter vem som har planen över byggnaden, om de kan få klasslistorna, vilka resurser de har. Med detta system vet de på förhand vad de kommer att möta.”
Alla dessa uppgifter kommer att finnas till hands för räddningspersonalen genom ett normalt webbgränssnitt. Det behövs inte någon särskild programvara – alla med Internetanslutning och lösenord kan få tillgång till kartor, skisser, foton och textinformation. Grundsystemet kommer att vara komplett och färdigt för användning i mitten av 2010.
Lätta att börja använda, verkligt stryktåliga
Hur har det gått för studenterna och deras nya utrustning? Så långt är allt gott och väl: Studenterna har snabbt lärt sig använda handdatorerna, även om vissa av dem ryggade tillbaka i början inför en enhet som skiljer sig från allt de har använt tidigare. Eftersom de tycker att det är spännande att använda det avancerade GIS-instrumentet med intuitiv formgivning och enkla funktioner ser de fram emot fältarbetet.
Nu ångrar Olivier att han inte köpte in några Nautiz X7 med mobil anslutningsmöjlighet, studenterna hade då kunnat fjärransluta sig till den centrala servern på samma sätt som en mobiltelefon och överföra data direkt från fältet utan att behöva etablera en fysisk anslutning.
När det gäller stryktåligheten har Olivier själv erfarenhet av Nautiz X7-datorns robusta yttre. Han samlade in enheterna för kontroll och lyfte upp sju stycken på en gång. ”Jag tappade en av dem, och den studsade på sitt gummihörn mot golvet”, säger han. ”Den hade inte minsta repa, det duggregnade dessutom och de blev alla lite blöta. Det var ett bra prov.”
På grund av programmets framgång med Nautiz X7 så här långt så planerar Olivier att hitta fler sätt att integrera datorn i den geospatiala kursplanen.
”Ett laboratorium är inte samma sak som en verklig tillämpning”, upprepar han. ”Studenterna behöver GIS-teorin plus praktisk erfarenhet. Nautiz X7 är en mycket viktig del av denna process.”