Ökat dataflöde – Ökad produktivitet

Det kan kallas sanningens ögonblick. Reed Malin, en forskarstuderande i ämnet energi och jordresurser på Jackson School of Geosciences vid University of Texas i Austin, var i norra Atacamaöknen i Chile. Han stod vid randen av en het källa och hade gjort bort sig totalt.

Reed var där inom ramen för ett innovativt nytt UT-Austin-program där handdatorer används för att öka produktiviteten i universitetets forskningsprojekt. Han hade varit involverad i både hårdvaru- och programvaruaspekterna i det bidragsfinansierade programmet. Och han hade just tappat hårdvaran – en Nautiz X5 som han hade varit med om att välja ut från en rad konkurrerande produkter – i en het källa.

På bråkdelen av en sekund stod det klart för Reed: ”Jag kommer att få sparken.” 

Han böjde sig ned och plockade upp handdatorn ur vattnet, som var mer än 38 °C varmt, och… den fungerade utan problem. ”Det var rätt imponerande”, minns han.

År 2010 utarbetades ett förslag som ämnades in till Longhorn Innovation Fund for Technology (LIFT). Förslaget var rakt på sak: att köpa in handdatorer med streckkodsläsare för användning i fält, så att man i forskningsprojekten inom en rad olika vetenskapsgrenar skulle kunna katalogisera poster och upprätta inventarieförteckningar på samma sätt som i företag och samtidigt skapa en datoriserad infrastruktur som forskare och lärare skulle kunna utnyttja för att effektivisera arbetet.

När förslaget hade godkänts döptes programmet till Data Flow Infrastructure Initiative (DFII). Huvudsyftet med DFII är att förkorta cykeln från datainsamling till forskningspublicering, vilket ger forskare från UT en konkurrensfördel. 

Inventeringssystem som streckkodssystemet UPC är vanligt förekommande bland företag, men de används sällan i forskarvärlden. Kombinationen av streckkodsläsning och stryktåliga handdatorer skulle göra det möjligt för ett antal pilotprojekt att testa möjligheten att öka effektiviteten, produktiviteten och dataintegriteten i dataflödet, genom att rationalisera datainsamlingen, provbehandlingen, databashanteringen och analysen samt påskynda publiceringen. 

Reed ombads att göra en förundersökning och välja utrustning. ”Jag visste att vi skulle behöva operativsystemet Windows Mobile, med tanke på den programvara vi använder”, säger han. ”Vi ville ha en etablerad produkt, något som inte var nytt men däremot beprövat. En skärm som kunde läsas ute i dagsljus var absolut nödvändig. Vi ville ha åtminstone en medelstark processor och lång batteritid.”

När Reed studerade de produkter som uppfyllde dessa kriterier konstaterade han snart att Handhelds Nautiz X5 att stack ut bland hans alternativ. Nautiz X5 uppfyllde kraven: Windows Mobile, en Xscale 806 MHz processor, en 3,5-tums VGA-pekskärm som kan användas i solsken, numerisk knappsats och batteri som räcker hela dagen. Men det var två andra faktorer som slutligen avgjorde: support och pris. 

”Vi ville verkligen vara säkra på att vi kunde få support för produkten”, säger han. ”Och våra kontaktpersoner på Handheld var mycket lyhörda. Dessutom var Nautiz X5 konkurrenskraftig även prismässigt, särskilt med tanke på att stryktåliga handdatorer brukar ha en hög inköpskostnad.” 

”Den hade en beprövad plattform och hade funnits på marknaden ett tag. Och dess stryktålighet var verkligen enastående”, tillägger Malin, och fortsätter med att berätta om vad som hände i Chile.

När den tekniska grunden hade lagts, dvs hårdvaran hade bestämts, kompletterades den med DFII-programmet och man hade ett färdigt arbetsverktyg. Nautiz X5 samlar in data på plats, vilka matas in i enkla formulär som är anpassade för varje enskilt projekt. Dessa data överförs sedan för tillfällig lagring i en databas. Interoperabiliteten vid datainsamling och överföring garanteras genom DFII:s prototypsystem, som använder en Pendragonmodul för att samverka direkt med Microsoft Access. Genom den användarvänliga programvaran kan även andra än programmerare sammanställa och ändra formulär och automatiskt skapa en relationsdatabas. 

DFII-programmet började användas inom fyra områden: ekologi, teknisk-naturvetenskaplig utbildning, geokemi och geoinformatik. Varje område har sina egna behov och data som ska samlas in och behandlas, men vad de har gemensamt är att man behöver katalogisera och inventera uppgifter. 

I Reeds avhandling ingår en fallstudie om energi- och resurshantering, och han var i Chile för att studera mikroorganismer som lever i extrema miljöer. I detta fall lever bakterierna i termalkällor i öknen på 4 200 meters höjd, med tunn luft, tunn atmosfär, torr öken och extrema temperaturer, vilket motsvarar de förhållanden som rådde då liv uppstod på jorden. Det kan även ge ledtrådar om andra växter och om hur de överlevde.

Och det var just när han samlade in data med sin Nautiz X5 som den gjorde skäl för beteckningen ”stryktålig”.

”Nautiz X5 har gjort bra ifrån sig”, sammanfattar Reed. ”Tekniken har fungerat bra, och uppenbarligen är den tillräckligt stryktålig. I de andra grupperna har den också fungerat bra i undervisningen. Skärmen och tangentbordet är verkligen praktiska. Den har gjort det möjligt för vår ekologigrupp att läsa in 3 000 prover, och vår geokemigrupp har läst in prover och sedan följt dem separat och i grupper under analysprocessen. Nautiz X5 har fungerat på ett beundransvärt sätt.”