Hur man lär känna trädens rätta värde

Stryktåliga bärbara datorer ger finskt skogsföretag en mycket bättre bild av värdet på företagets innehav av skog. 

Det finns ett gammalt ordspråk som beskriver personer som är så upptagna av detaljerna att de inte ser helhetsbilden: ”Han kan inte se skogen för alla träd.”

Allt den personen behöver är kanske en bra handdator. Det är vad Tornator OY, ett stort finskt skogsföretag, använder för att få en bra bild av både träden och skogen. Med hjälp av de stryktåliga bärbara datorerna Nautiz X3 och X5 från Handheld har Tornator revolutionerat sitt system för kartläggning och uppskattning av sina vidsträckta skogsmarker.

Med ungefär 600 000 hektar skogsmark är Tornator den tredje största skogsägaren i Finland. Tornators kärnverksamhet är virkesproduktion och försäljning av avverkningsrätter. Företaget tillhandahåller även skogsförvaltningstjänster, säljer stugtomter och utvinningsbara markresurser av hög kvalitet och arrenderar ut mark. Tornator har sitt huvudkontor i Imatra, nära gränsen till Ryssland, och har 14 regionkontor i Finland samt dotterbolag i Estland och Rumänien.

Något av det viktigaste vid skogsförvaltning i försäljnings- eller drivningssyften är att man har detaljerade och korrekta uppgifter om dessa skogar. Vad de flesta bara skulle kalla ”skog” omfattar områden med olika trädslag, åldersintervall och storlekar samt täthet. Eftersom det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att värdera varje träd för sig, delas skogsmarken upp i olika sektioner – skog inom ett visst område som karaktäriseras av enhetlighet beträffande växtförhållanden och trädslag. Dessa sektioner täcker i genomsnitt 2–3 hektar.

Det effektivaste sättet att uppskatta en skog är att skaffa pålitlig information om varje enskild sektion – exempelvis när det gäller dominerande trädslag, grundyta och trädens genomsnittliga diameter, längd eller ålder. Självfallet måste även sektionen mätas in på karta så noggrant som möjligt.

Tidigare var det skogsarbetarna som med hjälp av pennstumpar och anteckningsblock samlade in och registrerade alla uppgifter om timret. De använde pennstumpar och anteckningsblock, och genom att utnyttja sina specialkunskaper klottrade ned siffror, gjorde beräkningar i huvudet eller på papperet, och senare fyllde i en rapport med sina anteckningar som underlag. Även om de var vana vid arbetet och hade stora fackkunskaper var det vanligt med fel i rapporterna och processen tog lång tid.

Bärbara datorer förändrade arbetet. Skogsföretagen upptäckte först fördelarna med att börja använda kontorsdatorer för beräkning och lagring av data. Sedan insåg de att det skulle rationalisera arbetet ännu mer om de använde datorer ute i skogen.

Skogen är dock inte bästa miljön för en ömtålig dator. Snart blev skillnaden mellan en normal handdator och en stryktålig handdator avgörande. De flesta handdatorer på marknaden klarade inte förhållandena ute på fältet. Det var endast med de verkligt stryktåliga handdatorerna som prestandan motsvarade kapaciteten.

Så Tornator beslutade sig för att uppgradera från sina föråldrade handdatorer till ett tåligare instrument med de senaste tekniska funktionerna. När företaget sökte efter den bästa lösningen hade det två huvudkriterier: stryktålighet och lång batteritid. Eftersom arbetet utförs utomhus under hela året varierar förhållandena mellan tryckande värme på sommaren och bitande kyla på vintern samt ständig fukt under de regniga årstiderna. Och arbetaren är ute i skogen hela dagen utan möjlighet att ladda upp batteriet, så det är centralt med lång batteritid.

Tornator valde en kombination av de stryktåliga handdatorerna Nautiz X3 och Nautiz X5 från Handheld Group. Båda är kompakta, helt bärbara, späckade med funktioner och konstruerade för att tåla hårda miljöer. De har snabba 806 MHz Xscale-processorer, 256 MB RAM (SDRAM i X3) och 512 MB flashminne. De körs med operativsystemet Windows Mobile – 6.1 för Nautiz X5 och 6.5 Professional för Nautiz X3 – och har inbyggd GPS, Bluetooth och en 3-megapixelkamera med autofokus och blixt. De kommunicerar via mobilt nät eller trådlöst LAN och båda datorerna har Lithium-ion-batterier som räcker hela dagen. Datorerna är IP65-klassade, vilket innebär att de är okänsliga för damm och mycket motståndskraftiga mot vatten. De kan även användas i extrema temperaturer och tål fall.

När Tornator hade tagit emot Nautiz-datorerna installerade företaget sin egen specialanpassade programvara TornaMaasto, vilket gav fältarbetarna allt de behövde för att kunna utföra sina uppgifter på ett bättre sätt.

När en skogsarbetare kommer till ett område som behöver uppskattas används Nautiz GPRS-anslutning för att ladda ned aktuella, avgränsade uppgifter från Tornators centrala system. Efter att arbetaren har laddat ned uppgifterna använder han eller hon programmet TornaMaasto för att samla in korrekta uppgifter om plats, trädslag, storlek, täthet och andra faktorer, och därefter mata in dem genom ett specialanpassat dataformulär. TornaMaasto har även en kartfunktion, så både papperskartor och pappersformulär ersätts av handdatorn.

Nautiz datorerna ger även exakt besked om aktuell plats. Av kartläggningsskäl behöver användarna en noggrann GPS-funktion för att hålla reda på var de har varit. Varje datainmatning har sin egen lokaliseringspunkt. Dessa GPS-uppgifter används även för att fastställa avgränsning av sektioner i det centrala kartläggningssystemet.

När användaren har samlat in uppgifterna laddas de insamlade och uppdaterade uppgifterna tillbaka till huvudsystemet via GPRS-anslutningen.

Med uppgifter om varje sektion kan Tornator utarbeta en tydlig plan för framtida avverkning, plantering av nya bestånd och vård av plantor och unga bestånd. Det rationaliserade systemet med maskinvara och programvara ger mycket noggrannare uppgifter på mycket kortare tid, eliminerar fel och ökar effektiviteten.

”Vi behöver dessa uppgifter för att på ett bra sätt bedriva vår verksamhet, det vill säga virkesproduktion och försäljning av avverkningsrätter”, säger Mika Rieppo, IT-chef på Tornator. ”Utan exakta uppgifter om skogsresurserna skulle vi inte ens veta vad skogen var värd och vilka områden som är lämpligast att sälja avverkningsrätter på.”